L’Echelon Stockholm

Ett stenkast från Stockholm Stadion ligger cykel studion L’Echelon. För bikers av bikers. Jag är inte mer biker än att jag cyklar året om på min Monark till och från jobbet samt använder min kära järnhäst som transportmedel runt om i Stockholm men ändå var jag välkommen till cykelstudion för ett pass. Okej, spinning har jag gått på rätt ofta. Förr i tiden. Nu har de instruktörerna som jag gillade att träna spinning med slutat på SATS där jag har träningskort och några nya har jag inte skaffat. L’Echelon bjöd in till öppet hus i slutet av augusti och då jag varit sugen på att gå dit en längre tid packade jag mina cykelskor och cyklade såklart bort dit.

Lokalen

Lokalen var i en källare. Det var ljust, snyggt, öppet och väldigt fräscht. Ingen svettlukt inträngd i väggarna här inte. Blev varmt välkomnad av den trevliga personalen. När jag som förstagångsbesökare kom tog de diverse info ur marknadsföringssynpunkt och också för att jag skulle få rätt värden att mäta min prestation under klassen jag skulle köra mot. Nu har jag inte gjort något laktattest eller liknande men det gick fint ändå och jag fick dummy värden i systemet.

Tills klassen skulle börja kunde man efter man bytt om socialisera vid någon av de sittgrupper som fanns. Som sagt, lokalen var fräsch. Inget källargym fast det var i en källarlokal.

Klassen, VO2Max

Blev varmt välkomnade av Jessica som var instruktör för kvällen. V02MAX intervaller utlovades och det var i ärlighetens namn det som gjort att jag tog mig i kragen och testade L’Echelon. Jag gillar helt enkelt maxade intervaller. Vi fick en genomgång av tekniken. Här är det inte bara dig själv du sätter på cykeln utan du skall även hålla koll på en pulsmätare samt tavlan för att få ut det mesta av passet.

Cykeln var inte alls som de spinning cyklar jag är van vid från SATS utan detta var en cykel som hade en känsla närmare en utomhus tävlingscykel som min bror konstaterade. Någon sådan har jag aldrig suttit på men han som har cyklat Vättern för något år sedan och kom på 61a plats dvs brorsan godkände dem och då duger det åt en motionär som mig själv. De var inte lämpade att stå och cykla på märkte jag när jag testade. Annars fanns det en display som visade diverse siffror som watt och distans och två “hjul” ett som motsvarade växling på yttre klingan och ett på den inre. Det var inga konstigtheter att förstå hur cykeln fungerade. Bara att gasa och köra.

Passet var upplagt så att det var en stunds uppvärmning sedan tre block med intervaller på mellan 40 och 30 sekunder. Det var bara att ösa på intervallerna med andra ord då det var ett VO2MAX pass. Inte ända in i kaklet men en 9a på en 10 gradig skala. Mina ben fick sig verkligen en rejäl omgång denna dryga timme. Hjärtat med för den delen.

När klassen var slut och jag var helt dränkt i svett damp ett mail ner i inboxen. Resultatet av den senaste timmans slit – svart på vitt. Detta gillade jag. Ett mail som summerade prestationen utifrån datan som hade samlats in på pulsbandet. Just detta får mig att vilja komma tillbaka för att köra hårda pass här. Samt passet i sig. Jag går som sagt igång på riktigt jobbiga intervaller.

Det jag inte gillade fullt lika mycket var att pulsbandet satt på armen och det hade en tendens att ramla av. Som tur var hade jag ett armband på mig så jag kunde säkra det med hjälp av armbandet. Luften i salen var okej likaså musikanläggningen. Men främst passet och att jag kände att jag gav lite mer än vad jag hade gjort på en SATS klass får mig att ge L’Echelon 4 av 5 cyklar i betyg.

Gym

Det fanns även ett litet gym i lokalen. Perfekt om man är cyklist och också vill köra lite reps bland vikterna. Inget gym som man enbart går och gymmar i utan det var mer som i utbud av ett hotellgym. Fullt dugligt med fräscha maskiner. Om jag testade, nej. Var helt enkelt alldeles för trött efter cykelpasset.

Summering

L’Echelon får plus för att det var en riktigt bra klass jag prickade in, trevlig personal, hur informationen om klassen och sin egen prestation presenterades både under och efter passet presenterades samt sköna cyklar. På förbättringssidan tycker jag att pulsbanden var. De var svåra att få fast med kardborren och det är det sista jag vill tänka på på mitt pass där jag fokuserar på att cykla – sitter pulsbandet kvar? hellre då ett band runt revbenen som sitter stabilt än ett runt armen som sitter på trekvart. För de som hade utomhuscykelskor var det även knixigt att få loss dem från cykeln. Det tredje var lite smått teknikstrul med displayerna som hackade så man kunde inte se passet från beamern hela tiden. Kommer jag tillbaka? absolut kan jag tänka mig det men jag är inte tillräckligt frälst för att köpa ett medlemsskap. Kan jag rekommendera till vänner? helt klart. Gillar man att cykla och vill ha en kvalitetsklass så är det rätt ställe. Fler som har testat L’Echelon eller är sugna på det? Gillar ni aktivitetstestande? jag har nämligen en hel del saker jag vill prova i höst och vinter: Bounce (jag vet, kids ställe men ändå), spela paddel, klättring, BeCore och SUP.

/ Pernilla som testar nya träningsställen