Race report: Icebug winterrun, Stockholm

Tidigare i veckan fick jag ett glatt mail från Runday om att jag vunnit en startplats till Icebug winterrun som skulle hållas i Stockholm ikväll. Kul med ett nytt lopp en mörk januari kväll!

Image

När jag anlände till Tanto på söder strax innan kl 16:30 för att hämta min nummerlapp var löparfesten redan igång. Jag minglade runt lite och småpratade med några bekanta som också skulle springa detta 10 km lopp. Mina förväntningar på mig själv var exakt noll och istället för att deltaga i den organiserade uppvärmningen värmde jag upp framför en brasa. Det lyckades nästan men mina fötter var isbitar.

ImageJag ställde mig ganska långt bak i startfältet då jag inte ville stå ivägen för andra snabbare löpare och när klockan var 17 och startskottet gick insåg jag att mina ben kändes riktigt pigga så jag försökte redan från början springa om lite folk på den marchallkantade 5 kilometersbanan. Det gick rätt bra. Sega uppförslut och nedförsbackar är min specialitet så där sprang jag om många. Jag som inte skulle tävla idag. Men som vanligt när det är tävling (även om det bara är på motionsnivå) på riktigt taggar jag till. De tre första kilometrarna kände jag knappt mina fötter för de frös så mycket men de brukar de i och för sig alltid göra på vintern så jag har vant mig. Det var bara att springa på för efter ett tag vet jag att det blir bättre. Jag kom in i ett skönt flyt utan att det var döjobbigt och vipps så var det dags för varvning.

Image

Eftersom jag är oftare i USA än på söder kände jag inte till banan för fem öre så det var skönt med en tvåvarvsbana. Andra varvet rullade på rätt bra och trots min ickelöparvänliga outfit á la Michellin style bestående av Adidas adios boost skor, Gococo skidstrumpor, Helly Hansen underställ, Nike löpartights, Nike linne, fleecetröja, skidjacka, mössa, vantar och halsduk gick det helt okej. Sista kilometern gick bäst och den klockade jag på 4:16 min/km. Kan passa på att nämna att det var rätt mycket nerför på sista kilometern men utan att springa för livet är jag rätt nöjd med min insats på den 10 kilometerna som tog dryga 51 minuter.

ImageSumma summarum ger jag en stor tumme upp till loppet, banan, arrangemanget, arrangörerna, ja allt var tipptopp men bäst av allt var ändå att man fick obegränsat antal självlysande ringar att pynta sig med under loppet!

/ Pernilla som hade en härlig löparkväll

6 Comments

  1. Ja, visst var det ett mysigt lopp! Jag tyckte också att tiden gick fort – det var aldrig så där så att man önskade att det bara skulle ta slut. Men jag tyckte att backen upp på den tredje kilometern var hemsk. Trodde aldrig jag skulle komma upp… Kul att ses i alla fall! 🙂

    1. Håller med dig om backen, tur att det var några lätta kilometrar så man inte fick en helt katastroftid. Detsamma, kul att ses 🙂

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s