För dryga månaden sedan publicerade jag del I i guiden till att springa lopp utomlands (Du finner den HÄR). Del I handlade om hur man planerar, researchar och bokar sitt utlandslopp och nu kommer del II som innehåller lite smarta tips när man väl kommer till loppstaden.

Packningen. Kolla att du har ett giltligt pass, Visa, ESTA, printa ut alla startbevis och anmälningsuppgifter, mediacal certificate (behövs i Frankrike och Italien bla) och andra nödvändigheter på plats för att över huvud taget få resa iväg. Ska du checka in en väska packa absolut inte dina löpargrejer i den. Det misstaget har jag gjort en gång när jag skulle resa hem från Australien för rätt många år sedan med min familj och ett par dagar efteråt springa Tjejmilen med min mamma. Det var dagen efter kapningsförsöket med skobombaren och på hemresan från Sydney fick vi checka in allt och vi fick en plastpåse där vårt handbagage skulle rymmas. Självklart försvann allt vårt bagage på rymmen och kom tillbaka på kvällen efter Tjejmilen som fick genomföras i löparoutfit som passerat bäst före datum. Lärdom: packa alltid dina must-have-items i handbagaget och håll tummarna för att det inte dyker upp fler terrorister.

Vid ankomst till destinationen ser jag det som en fördel att hämta ut sin nummerlapp direkt så det är färdigt och man inte behöver tänka på det på själva loppdagen. Ibland är det inte ens möjligt att hämta sin nummerlapp då. Jag tycker det är rätt mysigt och bra pepp att gå runt på loppexpon bland montrar, spana in alla prylar och känna stämningen tillsammans med alla andra laddade. Men jag skulle dock ljuga om jag säger att alla expon jag varit på har varit bra. De är verkligen av varierande standard. På Swiss alpine var det i stort sätt bara en gymnastiskal och i USA vid Miami ING marathon/halfmarathon var det så maxat som det kan bli i amerikanska mått mätt. Lärdom: ha inga förväntningar utan ställ in dig på att bara hämta din nummerlapp så blir du aldrig besviken.

Då nummerlappsutdelningen ofta äger rum dagen innan race day har man ju oftast en hel dag att fördriva i väntan på loppet. När man kommer till en ny plats och vill se allt och samtidigt vara laddad till loppet tycker jag det är lite svårt att inte trötta ut sina ben genom att vandra runt en hel dag. En hel dag med promenerande in, ut, upp, ner, fota och kartläsande blir rätt jobbigt – tro mig. Innan min första mara i Bryssel hade jag aldrig besökt staden innan och då hade jag en marathondag bland sightseeing ställen i ballerinas. Lärdom: var lat dagen innan loppet, åk tunnelbana, taxi eller buss. Träna på att chilla och ta på dig ett par sköna sneakers.

I vanlig ordning rekommenderar jag att inte äta någon “konstig” mat som magen inte är van vid innan loppet, för visst är det kul att testa på nya maträtter utomlands men spana gärna in de spännande restaurangerna och barerna besök dem efter loppet. Försök hålla dig till mat som du brukar äta i normala mängder så slipper du magproblem. När jag är i USA är jag smått beroende av Whoole Foods market och deras sallader är perfekt loppladdningsmat. Antingen de färdigpackade eller från self-service disken. Lärdom: bli inte så upptagen av turistande att du glömmer bort att äta och kastar i dig en middag i storlek XXXL på kvällen innan loppet utan försök äta som du skulle gjort hemma fast du nu är på bortaplan.

Hoppas ni fick lite tips, nästa och sista delen i “att springa lopp utomlands” kommer handla om själva loppdagen så stay tuned.

/ Pernilla utomlandsspringaren